Ur Bertil Bergqvists inledning:
Alla har vi väl då och då ägnat oss åt kontrafaktiska fantasier. Hur skulle livet ha utvecklat sig om inte om hade varit den där gången? För att inte likna vilka dag- eller mardrömmar som helst bör dock dessa fantasier – om de ska kallas kontrafaktiska – ligga så nära det möjliga osm möjligt.
Så är fallet med Philip Roths roman Konspirationen mot Amerika (2004), där nazistsympatisören Charles Lindbergh väljs till president, vilket så när var på väg att ske. Men Roth driver inte fantasin längre än något år framåt – Lindbergh försvinner spårlöst, Roosevelt blir president och historien återgår i sin kända fåra.
När Hans Alfredson i Attentatet i Pålsjö skog (1996) leker med den plausibla föreställningen att också Sverige blev ockuperat av tyskarna under andra världskriget, sträcker sig scenariot aldrig bortom själva kriget. Däremot får han tillfälle att placera ett antal namngivna nazisympatisörer på de maktpositioner de rimligen skulle ha fått.
I den brett upplagda roman, Wällkommen aus Knohult, som Stig Cederlund arbetade med under många år och som förelåg i ett fullbordat manuskript vid hans frånfälle 1980, genomförs en liknande kontrafaktisk historieskrivning. Tyskland segrade i andra världskriget och när romanen börjar, några år in på 1970-talet, är Sverige anslutet till det germanska rike som omfattar stora delar av den europeiska kontinenten och det förutvarande Sovjetunionen.
Sverige har blivit en viktig del av det nya "Germanien" och Stockholm är väldets andra huvudstad. Albert Speer är rikets nya führer och är i Cederholms skildring något av en upplyst despot. Lugn och ordning råder sedan många år i det favoriserade "Nordland" och det samhälle som Cederlund beskriver är närmast utopiskt: Sveriges landslag i fotboll firar triumfer på Olympiastadion i Berlin, femårsplanernas mål överskrids med råge, kvinnorna är halmblonda, med breda höfter och högt sittande bröst. Landets skogar är fulla av vildsvin och hjort. Gäddan leker i vassen och tillgången på schnapps tycks obegränsad i detta blomstrande schlaraffenland.
I det lilla småländska samhället Knohult råder samtidigt ett slags mild anarki. Efter en karriär i Waffen-SS har Åsa-Nisse och hans trogne vapendragare Klabbarparn återvänt till fädernesbygden där de nu drygar ut sina pensioner med fiske och tjuvjakt. Den nitiske gauleitern Kampfrad har beslutat sig för att näpsa de anarkistiska bönderna och till sin hjälp har han kommendanten Vennberg. Bokens inledning har en närmast rapsodisk, farsartad karaktär där Kampfrads och Vennbergs försök att gripa Åsa-Nisse ständigt gäckas av den underfundige tjuvjägaren. Den som läst Cederholms övriga böcker om Åsa-Nisse, Eulalia, Knohultarn och alla de andra kommer snart att känna igen sig.
Bokens avslutande delar har en annan och betydligt mörkare karaktär som på ett markant sätt skiljer Wällkommen aus Knohult från Cederholms övriga böcker. Åsa-Nisse och Klabbarparn har nu tagit sig till Stockholm för att ta patent på en vätebomb, "Eulalia III", som gubbarna byggt i ladugården. Hack i häl på dem befinner sig samtidigt Kampfrad och Vennberg och till jakten sällar sig snart Klabbarparns svärson, den ryslige kulturkommisarien Schein.
Vi får följa Åsa-Nisse och Klabbarparn på vad som snart utvecklar sig till en helvetsvandring genom den nationalsocialistiska byråkratins korridorer. Det tillsynes välordnade samhället visar sig ansatt av en svår röta bestående av korruption och sexuella utsvävningar. Gubbarna förblir heller inte oberörda av sin kontakt med denna skuggsida. Under sina försök att avyttra ritningarna till bomben tvingas Åsa-Nisse och Klabbarparn till ett avgörande beslut: ska de vara trogna sina höga ideal eller ska de ge efter för den kosmopolitiska liberalismen, representerad av den dubbelspelande och ständigt piprökande Oberstgruppenführer Sundman.
Wällkommen aus Knohult är samtidigt en utopi och en dystopi, ett muntert kontrafaktiskt äventyr och en rasande nyckelroman. Jag förmodar att bokens läsare kommer att vara lika kluvna som jag själv varit. Den ställer väsentliga frågor och många inslag visar en oroväckande likhet med vår tid, trots att satiren egentligen har sin udd riktad mot det tidiga 70-talets kulturpotentater. Men det råder aldrig någon tvekan om att författarens perspektiv är den övertygade nationalsocialistens, vilket gör att skratten lätt fastnar i halsen och romanens skurkar (särskilt den kommunistiska liga som leds av den hänsynslöse partisanhövdingen Myrdal) framstår som dess verkliga hjältar, även om Cederlund framställer dem som veritabla monster.
Wällkommen aus Knohult är också ett ojämnt verk. Här finns långa passager som bärs fram av en feberaktig, hallucinatorisk intensitet vars like få svenska författare kommit i närheten av. Porträtten av Kampfrad, Schein, Vennberg och Sundman är förmodligen de elakaste karikatyrer jag läst, åtminstone sedan satirtidningen Egget lades ned. Men här finns också longörer, inte minst i de slapstick-artade inledningskapitel där Cederberg återanvänder material från de tidigaste Åsa-Nissenovellerna. Här går humorn helt klart på tomgång.
Som helhet utgör ändå Wällkommen aus Knohult något helt unikt i Cederholms omfattande författarskap. Utan tvekan är det hans allvarligaste och högst syftande verk. Också omfånget, närmare 900 sidor, gör boken till ett unikum och som förvaltare och redaktör av Cederholms rika nachlass har jag valt att publicera den som ett eget nummer.
När nu Wällkommen aus Knohult äntligen ges ut, trettio år efter Cederholms död, torde det ändå stå fullkomligt klart att vi har att göra med en av den svenska efterkrigslitteraturens allra märkligaste romaner. Detta bekräftas inte minst av det enastående intresse som föregått utgivningen. Redan innan boken hamnat på bokhandelsdiskarna ryktas det också om en filmatisering. Vi får bara hoppas att en sådan inte kommer att trivialisera sin litterära förlaga på samma sätt som tidigare Åsa Nisse-filmer. Sina brister till trots är Wällkommen aus Knohult definitivt värd ett bättre öde.
Stig Cederholm
Wällkommen aus Knohult
Omfång: 895 sidor
Bandtyp: Linneklotband
Pris: 295:-
Jag vill minska mina bröst med bröst estetik. Behöver en bra plastikkirurg från Turkiet.
SvaraRaderaMeme estetiği