Kink Noir: Lanekoffs "Svarta nätter"

Kinky Lankekoffs debutroman Svarta nätter griper dig om strupen, tar ett stadigt tag i skrevet och släpper inte taget: Det här är kink noir.


I ett regnigt, smutsigt, trasigt Moskva undersöker NKVD-kommisarien Nikodim Fomitj en 14-årig flickas för­svinnande. Utan att komma närmare det omöjliga fallets lös­ning, inleder han en förbjuden relation med flickans mamma.

I samma takt som Fomitj slits sönder av dubbelspelet och den moraliska ambivalensen, blandas hans kärlek med våld, hans hopplöshet med en förtvivlad livsvilja.

Svarta nätter är både grotesk och ömsint, gripande och upp­rörande. Den gör oss alla till medbrottslingar i vad som kunde kallas motsatsen till århundradets kärlekshistoria.

Under Stalieran skrevs inte mycket erotik. Det främsta undantaget är den anonyme författare som gömde sig bakom pseudonymen Kinky Lanekoff. Svarta nätter från 1947, med dess unika blandning av klassisk rysk epik och erotik räknas idag som ett av den sado-masochistiska epikens främsta och mest subversiva mästerverk.

Den sexuella extasen ångar från varje sida i denna klassiker. Men här regerar också ett suveränt språk som skildrar en besatthet av njutning som leder ända in i döden. Den demoniske kommisarie Nikodim Fomitj hör till den erotiska litteraturens allra märkligaste och starkaste gestalter.

Niftor Odontologen har gjort en nyöversättning som bygger på den underjordiska ryska utgåvan från 1947 och försett den med efterord och kommentarer.  Boken är nummer 003 i serien Anarks erotiska klassiker

Från de svenska recensionerna:

"Har du, liksom jag, tröttnat på deckare skrivna efter mall 1 A men suktar ändå efter brott och polisarbete är detta en bok för dig. Obehagligare än det mesta jag läst på länge, men språkligt suverän."


"Som läsare får man öva upp sin motvallsläsning mot en moraliskt korrupt människas egocentriska perspektiv. Det är en skickligt genomförd form som Lanekoff stöpt denna obehagliga historia om passion och moralisk gränsdragning i. Hur långt kan Fomitj gå utan att man som läsare protesterar?"


”Osynliga händer börjar som en mycket välskriven noirdeckare. [...] Alla i den mörka boken blottar sina rovdjurständer, styrs av grumliga behov, egenintresse. Sen tycks flinen plötsligt vända sig ut från boken, rakt mot deckarälskaren. Jag som brukar heja på de där ofega som bryter samhällets regler för att nå heligare mål, rättvisa, godhet, får Lanekoffs lyckliga slut som ett slag på käften.”


”Med 'Osynliga händer' visar Lanekoff på ett liknande sätt [som Anna Odell i verket ’Okänd kvinna’] hur psykopaten som gestalt angår oss moraliskt snarare än patologiskt. Nikodim Fomitj (som naturligtvis är en intertextuell blinkning) begår, liksom i förbifarten, fruktansvärda brott med läsarens goda minne och obrutna sympati. Och det är först i berättelsens skälvande slutscen som man definitivt måste överge solidariteten med honom för att bevara sin mänsklighet. Det är också här man tvingas inse sin medbrottslighet.”


”På ett korthugget, exakt språk iscensätter Lanekoff hela det relationspsykologiska kretsloppet av idealisering, polarisering och ond integration. Mindre än en hårdkokt nattsvart deckare är 'Svarta nätter' en roman som prövar vår förmåga att förstå och förlåta, samtidigt som den knuffar läsaren längre och längre ut på ett moraliskt moras.”


”Kriminalromaner av det här slaget, med ett starkt och övertygande relationsdrama i botten, gör nästan att man kan förlåta all den skit som publiceras inom genren i övrigt.”

Kinky Lanekoff
Svarta nätter
Bandtyp: Häftad
Omfång: 636 sidor
Pris: 225:-