onsdag 10 mars 2010

Karin Barbalander om Laura Larefalk

Också i en tid som vår, kan det glimma till i mörkret. Till och med i det försumpade träsk som utgörs av en dagspress som sedan länge befunnit sig i fritt fall kan det växa sällsamma blomster. Att de snart nog trampas ned av den politiska korrekthetens kapos är, så att säga, något man får räkna med.


Laura Larefalk har de senaste åren hört till mina favoritkolumnister. Verksam på den i övrigt ganska bleksiktiga Barometern - Oskarshamnstidningen har hon utgjort ett inslag av befriande sälta i den sedvanliga vattvällingen. Här, syntes det, fanns en frispråkig och genuint radikalkonservativ röst som inte tvekat att dela ut smockor till höger och vänster. Dessutom en lysande stilist, en flaneuresse som med utsökt lätthet rörde sig genom det samtida kulturlandskapets wasteland utan att låta sig besudlas av den rådande drängstugumentaliteten.

Naturligtvis var Laura alldeles för frispråkig, alldeles för intelligent och välformulerad, för att få fortsätta. Efter att ha skrivit en längre essä, ett litterärt lustmord på ett antal namngivna svenska publicister, för tidskriften SUB/VERSIV meddelade ledningen för Barometern helt sonika att man inte tänkte trycka fler av hennes texter.

Laura slog sig ned i Berlin där hon under det senaste året bevakat kulturscenen för tidskriften SUB/VERSIV. Från och med i vår kommer hon också att regelbundet medverka med krönikor här på Wereds vådligheter. För den som inte kan ge sig till tåls, eller helt enkelt vill stifta närmare bekantskap med en av landets skarpaste pennor, presenterar nu Anark förlag ett urval av Laura Larefalks allra bästa krönikor från senare år: Skarpt läge - Kritik som om kultur betydde något.

Laura Larefalk
Skarpt läge - Kritik som om kultur betydde något
Omfång: 250 sidor
Bandtyp: Häftad
Pris: 225:-

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar