Diljen Demirbag-Sagn kom som nyfödd till Sverige 1976 och växte upp i Uppsala och Karlstad. 2003 avbröt han sina doktorandstudier i arkeologi efter en konflikt med sin handledare vid Stockholms universitet. De senaste åren har han varit bosatt i Linköping där han är verksam inom den så kallade östgötaskolan. Han har engagerat sig i frågan om det östgotiska folkets ursprung i Hjulsbrotrakten och östgötarnas etniska rötter och har publicerat flera uppmärksammade artiklar i tidskrifter som Ostrogoth Identity och Alternative Archaeology Review.
Demirbag-Sagn har också gjort sig bekant som en stridbar och kontroversiell debattör på högerkanten. Han beskriver själv sin hållning som "livsbejakande reaktionär" och förra året sade han upp sig i protest från Barometerns ledarsida som han uppfattade som alltmer småborgerligt bigott. Sedan våren 2010 är Demirbag-Sagn knuten till Tankesmedjan Wereds vådligheter och säger sig verka för ett förandligat samhälle, befriat från krämarliberalismens nivellerande effekter och byggt på den naturliga hierarkins och idealiska misogynins grund.
Diljen Demirbag-Sagn kommer från en kurdisk familj med många barn. Hans första bok på Anark förlag, Kurdisk konfekt. Salt & Syrligt är samtidigt en självbiografi och en radikalkonservativ stridsskrift. Crister Enebär på Ystads Allehanda har läst den och nedan följer ett utdrag ur hans uppskattande recension:
Diljen Demirbag-Sagn
Kurdisk konfekt
Omfång: 228 sidor
Bandtyp: Trådhäftad
Pris: 198:-
Diljen Demirbag-Sagn är en knivskarp men också ganska rälig debattör vars kompromisslösa hållning och avsmak inför all slags politisk korrekthet gjort honom omöjlig inom såväl den akademiska arkeologin som den vattenkammat konservativa pressen. När han nu berättar om sin uppväxt mjuknar inte tonfallet, snarare tvärtom. Men läsaren får också en större förståelse för drivkrafterna bakom ett skriftställarskap som mycket väl kan komma att räknas till samtidens mest spännande och betydelsefulla.
När den unge Diljen Demirbag-Sagn klev upp på den yttersta högerns barrikader kämpade han länge ensam. Hans ovilja att kompromissa med sanningens krav tvingade honom att avbryta en lovande akademisk karriär. Som militant anhängare av en konservatism med misogyna förtecken gjorde han sig snabbt omöjlig i den pseudokonservativa högerns salonger och han tvingades lämna Barometerns ledarredaktion under förödmjukande former. När han sedan kom ut som anarkisk jihadist väckte hans ställningstagande avsky och förakt inom den avslagna vattvälling som utgör svensk politisk islam. Han blev alltmer isolerad och i debattsammanhang har han ofta framstått som något av en stäppvarg. Ensam, oberäknelig och farlig. Att han först nu återfinns i kretsen kring Tankesmedjan Wereds vådligheter och Anark förlag är egentligen ganska besynnerligt.
När jag slår upp den delvis självbiografiska boken Kurdisk konfekt. Salt & syrligt rusar en egensinnig och ytterst begåvad människas hela komplexitet emot mig. Jag förstår att den kompromisslösa attityden varit en nödvändighet för en känslig ung man som formats av klassens och etnicitetens upprepade kränkningar, som ständigt hamnat i skuggan av sina nära släktingars framgångar i det tivolisamhälle som han själv vänt ryggen. Det här kunde ha varit en dyster bok. Så är det dock inte alls. Vad som börjar som ett slags sorgmarsch genom Västeuropas och Orientens ruinlandskap, avslutas nämligen i det klaraste C-dur. Bokens avslutande kapitel skildrar en andlig hemkomst i det avgörande mötet med Kurt Wered ("den fadersgestalt som givit form och riktning åt mitt uppror") och det polygama äktenskapet med Erica Sagn och bihustrun Laura Larefalk. ("Jag gifte mig inte enligt kurdisk tradition eller svensk utan på östgotiskt vis.")
Diljen Demirbag-Sagn är dock ingen idylliker. Han har skådat alltför djupt för att låta sig avtrubbas av sin nyfunna frid och harmoni. De artiklar och essäer från det senaste året som avslutar Kurdisk konfekt visar också att han inte tappat bettet. Genom dessa texter ljuder det karakteristiska omkvädet: "Ät min rumpa!" - riktat till underhållningsindustrins nyttiga idioter, krämarliberalerna på Dagens Nyheter, pseudokonservativa debattörer, självupptagna salongsjihadister och räddhågsna arkeologer. Ingen kommer undan och Demirbag-Sagn ger inte upp förrän den siste motståndaren ligger slagen till marken. Här ges i sanning ingen pardon.
Jag tror att Turkisk konfekt. Salt & syrligt är en bok som länge kommer att vara med och definiera vad detta är för land och tid. Viktigare ändå: I sina visionära stunder är Demirbag-Sagn också en vägvisare till något annat och bättre.
fredag 16 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar