Signerat Wered: Resignation och pimpelfiske

Ack, jag har vandrat under SAP:s ljusröda, anarkisternas svarta och jihadisternas gröna fanor, jag har iklätt mig predikarens säck och aska liksom diplomingenjörens nylonskjora. Jag har bestigit de högsta topparna i anarkens solitära alplandskap och låtit mig uppgå i den jublande massan på LHC:s hemmamatcher. Allt visade sig vara halm och fåfänglighet. Idag finner jag den högsta menings glädje i ensamheten ute på Roxens is, med pimpelspö och en god cigarr.

Ensam på isen kan jag glömma vännernas svek och kritikernas lömskhet, samtidens förflackning och den tilltagande fördumningen. Här kan, om så bara för en kort stund, förnimmas något av den stora Traditionens anda.

På väg hem fattar jag ett avgörande beslut: att aldrig mer befatta mig med, låta mig besudlas av, denna samtids sjaskighet.