Ur Wereds annaler (1)

I Kurt Wereds frånvaro kommer vi att under denna rubrik publicera utdrag ur de anteckningar från senare år som Anark förlag och Kurt Weredsamfundet snart kommer att publicera under titel Wereds Varia i serien Acta Werediana. Många av anteckningarna berör dagsaktuella händelser och kan därför vid en första genomläsning förefalla daterade. Dessa anteckningar ska dock inte förväxlas med bloggarnas och dagstidningskrönikornas dagsländeprosa. För den uppmärksamme läsaren, med förmåga att läsa mellan raderna, finns här förutom den stålblanka prosa som är omisskänneligen weredsk, också ett tankeinnehåll av en för vår tid sällsynt halt.

Jag har sedan länge haft för vana att dra mig undan till de natursköna trakterna kring Roxen i stunder då atmosfären i Linköping, eller den elektroniska etern, blivit mig alltför kväljande. Roxens stränder, och på senare år mitt eget Övralid, har varit ett sant refugium där jag kunnat ägna mig åt rekreation, studier och arbete. En tillflyktsort från den samtida, skränande pöbelkulturen.

Men naturligtvis har krämarkulturens tentakler nått också dit. En fem ton tung och nio meter hög "skulptur", resultatet av en populistisk kampanj, finansierad av östgötska landsting, flera kanalkommuner, Göta Kanalbolaget och Statens konstråd, skymmer sedan i våras utsikten från min veranda.

Så här säger den ytterst ansvarige för detta nidingsdåd, Bo Olls, om de miljoner som det bedrövliga projektet kostat: "Välinvesterade pengar." och pekar sedan på: "inte bara arbetsmarknadsmässiga fördelar för konstnärerna, utan också estetiska, konstnärliga och pr-mässiga värden som tillförts länet och kanalen."

Helt skamlöst berättar Olls vidare att man använt ingenjörstrupper från Eksjö för att få den monstruösa "skulpturen" på plats. Kan man tänka sig en tydligare bild för statens och kapitalets oheliga allians i vår tid?

Jag måste bestämt se mig om efter en annan plats. Med en sådan monstruös skapelse framför ögonen, kunde jag lika gärna befinna mig i "bloggosfären".