Synkroniciteter

Hur mycket jag än vantrivs i internets o-kultur, måste jag ändå tillstå att här ofta uppstår sällsamma sammanträffanden av det slag som låter oss ana något av de hemlighetsfulla mekanismer som i vardagens aldrig sinande ström av trivialiteter och lappri är fördolda bakom Mayas slöja.

Så fick jag tidigare i dag - via Facebook - ta emot en hälsning från Arne Chosfer, en klasskamrat från Linköpings allmänna läroverk som jag inte hört något från sedan hans familj lämnade Östergötland någon gång vid mitten av 50-talet. Med undantag från något enstaka vykort har jag sedan inte hört av honom. Sist jag hörde något om Arne, det måste ha varit i slutet av sjuttiotalet, hade han flyttat till England. Han hade hållit fast vid ungdomens intresse för arkeologi och disputerade visst på en avhandling om de hemlighetsfulla etruskerna.

Nu på kvällen gick jag igenom dagens brevskörd och fann då ett paket, poststämplat i Oxford. Och si - det var en ny bok, skriven av min gamle vän: Etruscan Eroticism (Oxford: Oxford University Press 2009).

Det här är oerhört förbryllande. Jag ska ta med boken till landet över helgen. Är detta måhända ett tecken, en uppmaning från okända makter att härda ut i internets fasansfulla larm ännu en tid?