Vad gäller Anderssons eget hycklande må nämnas att han så sent som förra året tog emot medaljen Litteris et Artibus ur konungens hand. Han har därmed lyckas göra Jan Myrdal och kung Carl Gustaf till ett slags buksvågrar i det incestuösa horhus som är den svenska parnassen.
Man tar sig för pannan.
Till Jan Myrdalsällskapet har jag endast följande att säga: Ni kan behålla era smutsiga pengar. Genom att först dela ut priset till en salongsjihadist som Gardell och nu till en krämarsamhällets springpojke som Andersson står det fullkomligt klart att Leninpriset inte är annat än ett marknadsplatsens jyckel och taskspeleri.
Jag gläder mig samtidigt åt det hängivna stöd som kommer från den växande gruppen Leninpriset till Kurt Wered. Jan Myrdalsällskapet kan få hållas med sitt trams men den här gruppen fyller ett viktigt syfte genom att visa att det finns andra krafter än förströelseindustrins och pk-parnassens.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Instämmer delvis i kritiken mot Roy Anderssons reklamskapande och monarkivurm, men Gardell som "salongsjihadist"?
SvaraRaderaVad är då Wered? Salongsfascist? Trodde att Wered trots våra motsatta politiska var av den nyktra intellektuelle analytikern. Tyvärr misstog jag mig.
Vad är nu detta för trams? Om du gjort dig omaket att läsa något i den här bloggen innan du skrev din oförskämda kommentar, hade du vetat att min politiska hemvist är inom den anarkiska jihadismen. Det finns inget salongsfähigt över denna inriktning.
SvaraRaderaAllehanda radikalkonservativa yttringar har alltid funnit sin plats i klassamhällets fina salonger. Det är ett sätt för eliten att bygga ett apologetiskt täcke över sitt herresäte.
SvaraRaderaDet är just sådan pseudokonservatism som jag ägnat så mycket tid åt att kritisera, inte minst på den här bloggen. Som sagt, det skadar inte att läsa på innan man skickar sina kommentarer.
SvaraRaderaJag känner mig dock relativt förtrogen med vad som skrivits på denna blogg, speciellt vad gäller hatet mot massan. Men jag skall ta mig ytterligare tid att läsa denna blogg, ty egentligen delar vi marxister den egentliga fienden med de radikalkonservativa strömmningarna, och därav är det värt att belysa idéerna.
SvaraRaderaGardell är en hedersman!
SvaraRaderaminsta tvivel råder Wikipedia bot på:
Hans Bertil Mattias Gardell, född 10 augusti 1959, är en svensk religionshistoriker, från 1 juli 2006 innehavare av Nathan Söderbloms professur i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet.
Mattias Gardell är född i Solna, Stockholms län. Han är son till professorn i socialpsykologi Bertil Gardell och bror till komikern och författaren Jonas Gardell och till journalisten och dokumentärfilmaren Stina Gardell.
Gardell avlade filosofie doktorsexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet 1995 och blev docent 1999. Hans avhandling, Countdown to Armageddon : Minister Farrakhan and the Nation of Islam in the Latter Days, behandlar islam som svartamerikansk motståndsreligion med fokus på den afroamerikanske ledaren Louis Farrakhan och dennes organisation Nation of Islam. Som opponent vid disputationen på Stockholms universitet utsågs Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds universitet. Avhandlingen publicerades 1996 av Duke University Press och räknas enligt Uppsala universitet idag som standardverket om svart islam.[1]
Gardells forskning har rört spänningsfältet religion och politik inom områden som politisk islam, vit religiös rasism, nyhedendom och satanism, religion och globalisering, nyandlighetens politiska dimensioner, självmordsattentat, politisk religion, våldskultur, islamofobi och konsekvenserna av kriget mot terrorismen. Han har periodvis varit bosatt i Kairo och Bogotá.
Bland hans övriga publikationer återfinns bland annat Rasrisk (2003), Gods of the Blood. The Pagan Revival and White Separatism (2003, Bin Ladin i våra hjärtan. Globaliseringen och framväxten av politisk islam (2005) och Tortyrens återkomst (2008).
Gardells senaste studie detaljstuderar hur tortyr åter kommit att bli en juridiskt sanktionerad praktik i en demokratisk rättsordning under 2000-talet genom en läsning av tusentals tidigare hemligstämplade dokument producerade av CIA, FBI, Pentagon och Vita Huset. [1] [2]
Gardell är anarkist men föredrar numera att använda termen "frihetlig socialist".[2] Han är gift med idéhistorikern Edda Manga och har sex barn från ett tidigare äktenskap.[2]
2003 tilldelades Gardell Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänstfull humanistisk forskning. År 2009 tilldelades Gardell Leninpriset.[3]