Vårdagjämning

I dag infaller vårdagjämningen. Till hugsvalelse i en annars mörk tid bjuder jag därför mina läsare några rader av Verner von Heidenstam. Han är måhända en smula misskänd idag (som om omdömen fällda i denna krämarnas tid vore värda att lyssna till) men nog kan vi låta skaldens ord leda oss tillbaka till den livgivande roten, genom den östgötska mylla där det bubblar och jäser i denna tid.

Vårens tid


Nu är det synd om de döda,
som ej få sitta i vårens tid
och värma sig i solen
på ljus och ljuvlig blomsterlid.
Men kanske viskade de döda
då ord till vivan och violen,
som ingen levande förstår.

De döda veta mer än andra.
Och kanske skulle de, när solen går,
då med en glädje, djupare än vår
bland kvällens skuggor ännu vandra
i tankar på den hemlighet,
som bara graven vet.