Hyllandet av den manliga styrkan och krigets förfärliga skönhet gjorde också tidigt ett starkt intryck på mig. Som ung rekryt vid F 3 Malmslätt, brukade jag bära med mig ett tummat exemplar av Mafarka il futurista och någon annan text av Marinetti eller Aldo Palazzeschi i ränseln. Särskilt under manövrer var det en alldeles särskild upplevelse att tillsammans med kamraterna recitera onomatopoetiska poem i lysgranaters sken och med ackompanjemang av kanonernas muller.
Men man bör se upp - likt andra kraftfulla droger bör man iaktta måtta och försiktighet när man handskas med futurismen. Jag har alltid känt det djupaste förakt för rörelsens uppgående i den tarvliga, djupt plebejiska fascismen, till exempel. Lika svårt kan det vara att på ett konsekvent sätt förena futrismens livsbejakande omfamning av Thanatos med katolsk spiritualitet och en anarkisk, aristokratisk konservatism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar