Signerat Sagn: Poesi och polemik

Vi börjar med Gunnar Ekelöf. ”Tag och skriv” i samlingen Färjesång:

Du säger ’jag’ och ’det gäller mig’
Men det gäller ett vad:
I verklighet är du ingen.
Så jaglös, naken och formlös är verkligheten!
Det var i skräck inför den du började klä dig,
Började uppföra dig och kalla dig ’jag’,
Klamra dig fast vid ett halmstrå.
I verklighet är du ingen.

De senaste dagarna har jag tvingats bemöta diverse debila påståenden om att undertecknad skulle vara något slags påhitt. Somliga cyberklottrare har också antytt att Erica Sagn inte skulle vara annat än ett nom de plume för min mentor, Kurt Wered.

Jag kan dock försäkra läsarna om att alla rykten om min icke-existens är överdrivna. De som läst den här bloggen förstår nog också att Kurt är fullt kapabel att ta till orda i sitt eget namn. Man behöver faktiskt bara gå tillbaka några dar för att hitta en bitande kritik av ”bloggsfärens maskspel och lustigkurrar”, signerad Kurt Wered.

Verkligheten med stort V må vara jaglös, naken och formlös. Men Erica Sagn har nyss lagt på ögonskugga framför badrumsspegeln, tagit på sig dagens outfit och konstaterat att hon nog borde börja arbeta med vikterna igen.

Jag har aldrig tillhört något feministiskt kotteri eller ens kallat mig själv ”feminist”. Just därför är det intressant att se hur ofta det epitetet återkommer i det slags verbala ejaculatio praecox med vilket mina motståndare bemöter mina kommentarer. ”Du är helt enkelt en könsnormativ sexist”, sa någon häromsistens och jag har även fått höra att hela min ”uppenbarelse framstår som en bizarr (sic) parodi på en extremqueerfeminist”.

Som ett slags besvärjelse mot dagens inskränkande identitetsvansinne brukar jag upprepa Walt Whitmans ord från Song of Myself:

Do I contradict myself? Very well then I contradict myself, (I am
large, I contain multitudes.)

Tyvärr måste jag erkänna att inte ens jag förmår omfamna såväl "könsnormativ sexism" och “extremqueerfeminism” på samma gång. Så grabbarna kan sova lugnt om natten:

Erica Sagn existerar visserligen i sinnevärlden och kommer att fortsätta hudflänga typer av ert slag. Men det där fruktansvärda feministmonstret ni är så rädda för, det finns bara i er fantasi.