En annan misskänd tänkare som hör till mitt andliga husapotek är Vitalis Norström (1856-1916). I citatet nedan uttrycker han en syn på den dynamiska konservatismen som är lika aktuell idag som när Norström formulerade den 1910.
Först och främst skyndar jag att tillstå, att jag dock ingalunda
tillbakavisar, än mindre skäms över högerbeteckningen. Jag tror mig
också bestämt veta och kunna uttrycka vad som är mig omistligt och heligt i
högerns sak.Att aldrig slarva bort eller sudda ut gränsen mellan sanning och
lögn, rätt och orätt, gott och ont, att avsky en kulturform, där massa gäller
mer än ande, att kunna se nödvändigheter i det historiskt givna och förnuft i
det som är, att förnimma närvaron av en levande makt i samhället och stat, som
kan älskas, vördas och lydas utan intrång på min fria självbestämmelse och min
personliga värdighet, att resa samhällsrättens banér högt över alla rörelsers,
föreningars och organisationers sköra pappersprogram - allt detta gör mig till
principell högerman. Men häri ligger mig veterligt ingenting som utesluter
möjligheten av, ja mången gång villigheten till radikala förändringar i det
bestående och till långt gående kulturframsteg. Alldeles tvärtom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar